Idag så körde jag så mitt första löplopp, seedningsloppet till Göteborgsvarvet som är en kvartsmara långt. Eftersom jag varit förkyld och inte kunnat träna på tre veckor och vintern legat tung och gett dåliga förutsättningar för att springa så var min plan solklar från början. För det första skulle jag ta mig i mål, för det andra skulle jag inte gå på hela vägen och för det tredje skulle jag ta mig in under 59 minuter. Det sistnämnda satte jag dock innan jag visste hur lång vintern skulle bli och innan min förkylning förstörde mina möjligheter till förberedelser.
När loppet startade gick jag ut alldeles för hårt. Jag hade som sagt en plan, den avvek jag kraftigt ifrån då en person jag brukar springa jämt med drog iväg i början. Eftersom jag inte sprungit på ett par veckor pga min förkylning trodde jag att jag låg helt fel i tempo och hängde på. Vid första vätskekontrollen efter ca 3 km gick jag in i väggen och efter första varvet låg jag något efter plan, trots det sjuka tempot i början, men det var omöjligt att ta in då benen var som två stela stockar och tempot blev bara sämre och sämre. Jag tog mig dock i mål efter mycket om och men, helt färdig och med en känsla av att jag snart skulle dö. Tyvärr lyckades jag inte hålla mål två då jag efter 9 km fick kraftig yrsel och därför började gå, vilket i och för sig kanske höjde mitt tempo just då. Tiden blev katastrofala 1.09.51 vilket tydligen motsvarar en tid på varvet på över 2.30 så nu har jag en del att jobba på.
Erfarenhet att ta med:
Stick to your plan! Du springer enbart mot dig själv och ingen annan. Har man ambitioner i mål så är det sluttiden som räknas och inte positioneringen på vägen. Om någon gör ett tjurrus, häng INTE på, det är bara du som förlorar på det. Det var en dyrköpt erfarenhet som gav mig en katastrofal tid. Mitt främsta mål med loppet var dock att ta mig i mål så jag skulle slippa de oseedade grupperna på varvet, det lyckades jag med.
